Grafik
Som reklamtecknare har jag under årens lopp producerat tusentals illustrationer, layouter, logotyper och liknande av varierande kvalitet. Tiden har gått hårt åt det mesta av denna produktion så det flesta av mina alster har återvinningscentralerna tagit hand om.
Jag har valt att börja illustrera denna sida med ett verk från min tidigaste barndom. Som alla barn var jag storkonsument av papper, vilket jag sedan fortsatt med.
I tjugoårsåldern efter studentexamen började jag, efter oavslutade studier i matematik vid Göteborgs Universitet, istället läsa konsthistoria. Det var det då enklaste och bekvämaste sättet att få studiemedel. Jag blev med tiden intresserad av konsthistoriskt viktiga objekt från forna tider. För att fördjupa förståelsen av dessa vackra föremål så kopierade jag bilder från fotografier i konstböcker med papper och penna.
Blyertsteckningen här till vänster är i verkligheten ca 10 cm hög. Jag gjorde massor av detta slag, alla lika petiga.
Genom denna träning i att iaktta och att pränta väcktes ånyo mitt intresse för att teckna.
Det blev några självporträtt så småningom, eftersom mina närmaste vänner snart tröttnade på att sitta still tillräckligt länge för att fastna på ritblocket. Min riktiga pappa (jag visste ännu inte om att han var det), var konstnär och porträttmålare och tyckte att jag på denna teckning jag fått med alla släktdrag. Han visste vad han talade om.
Det vänstra ögat på bilden är inte feltecknat. Teckningen är gjord efter min spegelbild och följaktligen är det i verkligheten mitt vänstra öga som inte når betraktaren. Jag har sedan de tidigare tonåren haft en enögd syn på tillvaron.
Mycket snart tröttnade jag på mej själv som modell och fick rådet av min mamma att gå till konstindustriskolan och teckna, för där hade dom gipsmodeller av både gubbar och djur. Jag följde rådet
och under några veckor hade jag kommit igång med tecknandet på allvar
Efter fyra år på Konstindustriskolan eller "Slöjdis" hamnade jag först i reklambranschen, sedan blev jag fast i tio år på Sveriges Television, där jag arbetade som tecknare. Förutom att producera mängder av teckningar och annat grafiskt material för TV-rutan fick jag här möjlighet att göra i stort sett vad jag ville. Det blev tecknade filmsnuttar, modeller av olika slag och t.o.m. scenografi. Lönen var visserligen på gränsen till usel men jag hade roligt. Bilderna här nedan är stillbilder ur tecknade filmsnuttar till ett program som vände sig till äldre.
Under olika uppdrag från beställare utanför TV-huset blev det ibland lite andra gubbar:
Gratisjobb gjorde jag ibland som här åt det jazzbandet jag medverkade i under några år. Det är jag som är den akrobatiska trombonisten.
För Maxamec producerade jag bl.a. en tecknad serie avsedd som reklam för leksaken. Meningen var att att figurerna i serien skulle ha en grafisk samhörighet med själva byggsystemet bestående av perforerade skivor och plastdetaljer. Serien skulle dessutom vara moraliskt upplyftande för barnen.
Här är några sidor i urval. Det blev aldrig någon fortsättning och min karriär som serietecknare avslutades.
Med datorns hjälp
Under utvecklingsarbetet med Maxamec utformade jag hundratals modeller som förebilder och inspiration för barnens lek. Byggbeskrivningarna för dessa var lika viktiga som själva leksaken. Problemet var att hitta ett bra sätt att illustrera hur byggandet skulle gå till. Så småningom kom jag på en lösning där jag använde ett enkelt grafiskt ritprogram (Macromedia Freehand). Jag valde att rita bilderna i kavaljerperspektiv för att undvika svårigheter med perspektivförkortningar i djupled. Här är några exempel.
Typografi
Studierna på Konstindustriskolan väckte intresset och förståelsen för typografi tack vare Erik Lindegren, en mycket kunnig och inspirerande bokstavskonstnär. Detta intresse resulterade så småningom i ett typsnitt som jag kallade Quickstep. Jag utgick från metoden att skissa antikvastil utan att använda hårstreck. Det blev två varianter, en normal och en fet.
Som eget projekt hade jag tankar på hur ett typsnitt avsett att användas för vägvisning kunde se ut. Dagens skyltar efter vägarna är skrivna med enbart versaler, vilket är ett dåligt val. Avsaknaden av staplar gör att ordbilderna blir otydliga. Mitt förslag på versalgemen skrift har små staplar i förhållande till X-höjden. Den befintliga skyltytan kan på detta sätt utnyttjas så att läsbarheten ökar väsentligt. Men Trafikverket är en mycket konservativ organisation så att det det är omöjligt att komma med nya idéer inom detta område.
Under mitt arbete som konsult åt dåvarande Stadstrafiken i Göteborg uppmärksammade jag tillsammans med marknadschefen Anders Kåbjörn ett stort problem med svårlästa elektroniska skyltar av olika slag. Vi insåg att detta område hittills saknat grafisk kompetens, utan endast varit en lekstugna för ingenjörer. Detta resulterade i ett mångårigt arbete för att råda bot på förhållandet. Numera har Västtrafik helt och hållet anammat min design på området. Tyvärr är det mycket svårt att nå ut med denna kunskap över länsgränsen eftersom typografi är ett område som endast specialister förstår. Men jag hoppas att nedanstående exempel i viss mån belyser problemet. Det kan tilläggas att jag kontaktade skyltleverantören, men denne ansåg att deras design var fullt tillräcklig!!!
Jag insåg snart att detta var ett designområde som hittills inte varit föremål för något större intresse, varken från beställare, tillverkare eller grafiska formgivare. Min benämning på detta är binär typografi eller formgivning för binära gränssnitt. Jag registrerade ett varumärke: BINOTYPE, under vilker jag utformade ett stort antal nya typsnitt avsedda för olika ändamål. Exemplet här visar ett prov på läsbarheten av Binotype 16 Bold. Tecknen definieras enligt provet nedan. Observera att även spärrningen ingår i denna definition. En del typsnitt speciellt lämpade för fordonsskyltning valde jag ut och gjorde till en samling avsedd för marknadsföring av Binotype.
Jag författade även skrift, Tidens tecken eller Signs of the Times. Utgivningen bekostades genom GOTIC, Gothenburg Traffic Information Centre. Klicka här för att se den engelska upplagan.
Industriteckningar
Under några år arbetade jag heltid som anställd på plastcykelföretaget Itera med design, utveckling och marknadsföring. Bla. annat producerade jag en komplett reservdelskatalog för cykeln, mest för att det var roligt att teckna. Här är några exempel ur denna.
